Svenska kyrkans historia

De kristna” benämndes de allra första kristna då den nya religionens riktnings budskap då rörde sig om Jesus Kristus. Man såg Jesus Kristus som den korsfästne och uppståndne son till Gud samt människors frälsare och befriare. Kristus är ett grekiskt ord för det hebreiska språkets Messias, det vill säga Guds smorde.

Svenska Kyrkans grund

Den person som var först med att komma med ett kristet budskap hit till Sverige var den tyske munken Ansgar som kom på på 800-talet. Han kom då till Mälarens köpstad Birka. Genom en tysk, engelsk samt fransk mission kristnas sedan Sverige från början av 1000-talet till omkring 1150, när stiften sedan etablerades. En händelse som var väldigt avgörande för Sveriges process att bli kristet var i Västergötland under dopet för Olof Skötkonungs. Man tror att han döptes av en missionär från England. Han blev då landets allra första kristne kung och medverkade i och med det till etableringen av Skara stift. Efter det var därmed den kristna kyrkan numera väl etablerad inom den svenska landsgränsen och missionverket kunde därmed fortsätta.

Svenska kyrkans historia

Efter det upprättades fler stift, man började fira gudstjänster och kyrkor började byggas. Under medeltiden var Svenska kyrkan en komponent av den romers-katolska kyrkan. Flera av kyrkorna som vi idag firar gudstjänst i byggdes då. Man byggde gärna kyrkan centralt i byn som ett bevis på Guds närvaro.

Reformationen

Den Svenska kyrkan stod under ledning av påven under medeltiden. Det här kom dock att förändras på 1500-talet under reformationen. Då började nämligen istället en frigjord svensk nationalkyrka att utformas med ett evangelisk-lutherskt erkännande samt med kungen som kyrkans högsta överhuvud. Under denna period levde Svenska kyrkan i nära anknytning med kristna staten. Den Svenska kyrkans liv genomgick stora förändringar under reformationen. Man ordnande bland annat så att Bibeln blev översatt från latin till svenska, folkets språk. Ordensväsendet förbjöds dessutom i Sverige genom reformationen. Man stängde och förbjöd klostren och man omtolkade delar av kristendomens budskap. Man betonade också tron på Guds välvilja samt tron på att Jesus levt, dött samt uppstått som ett tecken på vår Guds uttryckliga kärlek.

Svenska kyrkans ledning och demokrati

Redan under medeltiden var Svenska kyrkans egen organisation rikstäckande. Man inrättade kyrkomötet som den Svenska kyrkans centralaste demokratiska organ på den nationella nivån år 1863. Numera skulle viktiga beslut inom och för kyrkan bekräftas av kyrkomötet innan själva riksdagen sedan fattade beslut. Både lekmän och präster i en beslutad fördelning bestod kyrkomötet av. Den här ordningen behöll man ända fram till 1982 när man istället introducerade direktval av medlemmarna i kyrkan till kyrkomötet.

1951 skedde en väsentlig utveckling för Svenska kyrkan då religionsfrihetslagen kom det året. Denna lag gjorde det möjligt för den som ville att lämna kyrkan utan krav på att gå med i någon övrig religiös förening. År 2000 ägde den senaste rejäla förändringen rum i och med att de föregående lagstiftade förhållandena mellan kyrka och stat i princip upplöstes. Numera är kyrkliga organ varken kommunala eller statliga myndigheter. Dessutom ersattes den föregående kyrkolagen av den kyrkoordning som också bestäms av kyrkomötet. I denna kyrkoordning definierar sig Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossällskap.